Strunt -

Jaha, 2 Afro Powerdance pass blev det denna veckan. Idag slutar jag 18 och således kan jag inte träna på 17 passet :(
Får försöka hinna med något annat i helgen kanske.
Måste säga att jag är Emma evigt tacksam för att hon också tränar, utan henne hade jag aldrig kommit iväg.

Inatt somnade jag vid 2. Låg och filosoferade om väggar. Det känns som om jag står i ett rum med en stor svart vägg framför mig. Det finns inga fönster, ingen dörr, bara en nedrans vägg. För var dag som går känns det som om jag närmar mig denna väggen. Kaboom! Rakt in i den, som om den vore osynlig. Vet inte vad jag skall ta mig till.

Varför är vänskap egentligen så krånligt? Det är inte som när man var liten och lekte i sandlådan och blev bästisar direkt. Alla fick vara med och leka. Nej, nu är det komplicerat, med skitsnack, falskhet, lögner och svek. Man blir utfryst, oroar sig för vad andra säger om dig. Varför bryr jag mig så otroligt mycket om vad andra tycker? Jag gjorde inte det innan, något har förändrats inom mig. Jag är inte samma person som jag en gång var, jag saknar den gamla Elliz.

Framför allt måste jag meddela att jag saknar Tina så mycket så det gör ont i mig. Du är min vän i vått & torrt och jag vet om att du alltid kommer finnas där för mig, så som jag finns för dig!

Nejusch vilket deprimerande inlägg. Allt blir bättre imorgon.

Tjipp.

/elliz -


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0